SMÅLITS MIGRANTPRIS

Foto: Maja Flink
Upphovsperson: Beatrice Bohman
Negar Naseh får SmåLits Migrantpris 2023
Författaren Negar Naseh, Uppsala, tilldelas 2023 års Migrantpris på 50 000 kronor av Smålands Litteraturfestival (Smålit).
Juryns motivering: Negar Naseh ger i ”En handfull vind” intimt personliga perspektiv på den våldsamma revolutionen i Iran 1978. I Vilhelm Mobergs anda skildrar hon människors sårbarhet och samhörighet under flykt, och ger bilder av dåtidens geopolitik, bakgrunden till ett nytt uppror och banden till nya generationer i Sverige.
– Det är min roman om Iran, fastän jag aldrig varit där. Jag hoppas det ska bli ett fritt land så jag kan åka dit, säger Negar Naseh.
Hennes iranska föräldrar var politiskt engagerade och kom till Sverige 1976. Negar Naseh arbetade med romanen ”En handfull vind” i 18 år innan den utgavs 2022.
Negar Naseh har skrivit två romaner tidigare:
”All denna vinter” 2014
”De fördrivna” 2917
Migrantpriset utser årligen ett aktuellt och angeläget författarskap som i Vilhelm Mobergs anda skapar en förståelse för de människoöden som ligger bakom vår tids stora migrationsströmmar.

Foto: Miguel Ribeiro Fernandes
Maxim Grigoriev får SmåLits Migrantpris 2022
Författaren Maxim Grigoriev får SmåLits Migrantpris 2022 för romanen ”Europa”. Priset är på 50 000 kronor och delas ut under Smålands litteraturfestival den 5 februari.
Juryn för Smålits Migrantpris 2022 skriver i sin motivering:
”Maxim Grigoriev har skrivit en exilroman som visar lockelsen i att tillhöra Europa, men också hur skör och förgänglig tillvaron blir för den som lämnar sitt hemland. Med sin idédrivna roman ”Europa” har han på ett formidabelt sätt förmedlat förlust, främlingskap och huvudpersonens rotlöshet, både i samtiden och i det inre själslivet.”
Maxim Grigoriev föddes i Moskva 1980 och flyttade 13 år gammal med sin mamma till Sverige. Senare flyttade han till Berlin för att översätta från ryska och kom i kontakt med stadens historia som ett av Europas två centrum för ryska migranter. Det andra var Paris. Där bor han nu och det var där idén till romanen Europa föddes för flera år sedan. Romanen gavs ut 2021 och blev snabbt uppmärksammad med EU:s litteraturpris. Den har även tilldelats SvD:s litteraturpris.
I romanen Europa befinner sig karaktärerna i olika stadier av exil i Paris. Huvudpersonerna är ryska migranter och omger sig med hemlandets litteratur, men är i grunden hänvisade till varandra. Maxim Grigoriev låter romanens berättare leta efter nycklar till sin självvalda exil i litteraturen, i sitt liv och i sin döda beskyddares efterlämnade anteckningsböcker. I romanens idédrivna form är berättarens tankevärld vidöppen och flyter mellan intryck och känslor genom åren.
SmåLits Migrantpris är inspirerat av Vilhelm Mobergs utvandrarsvit och går till en författare som ”i Vilhelm Mobergs anda” skildrar vår tids migration. Årets jury bestod av författaren Kayo Mpoyi och litteraturkritikern Björn Kohlström, samt av Jönköpings-Postens kulturredaktör Peter Feurst och Tranås bibliotekschef Peter Åkesson. Prisutdelningen sker den 5 februari i på Jönköpings stadsbibliotek.

2021: Balsam Karam för "Händelsehorisonten"
Motivering:
Balsam Karam uppfinner stundtals ett helt eget språk för att kunna skildra en tillvaro i Utkanterna, en plats eller ett tillstånd där grundläggande rättigheter saknas. ”Händelsehorisonten” är en djärv och tankeväckande roman som låter människor som förpassats till periferin vara i centrum.
Foto: Carla Orrego Veliz

2020: Nora Szentiványi för "Lägenheten"
Motivering:
Nora Szentiványi förmedlar med skenbar enkelhet den klaustrofobiska känslan av att leva i en diktatur, samtidigt som hon visar det oåterkalleliga i beslutet att bryta sig fri. ”Lägenheten” är en berörande roman om arvet efter de som lämnade och de som lämnades kvar.
Foto: Pernille Marie Walv

2019: Pooneh Rohi för "Araben"
Motivering:
Med uppfriskande vrede använder Pooneh Rohi romanformen för att levandegöra en migrantfamiljs resa. Genom att skildra uppbrottet från hemlandet och tillvaron i Sverige ur olika familjemedlemmars perspektiv skapar hon flera identifikationspunkter, samtidigt som hon ökar förståelsen för de motstridiga känslor och identiteter som en flykt kan innebära. ”Araben” är ett angeläget vittnesmål om vår tid.
Foto: Linda Gren